Livet är värt att leva

Hejsan!

Var ett tag sedan jag skrev,så känner att jag måste berätta lite som har hänt då.
Ja,som dom flesta av er vet,så är jag då singel nu.
Det jobbigaste som finns är att göra slut,själv mår man inte så jätte bra för man vet att man sårar den andra och det känns skit. Ni som har dumpat någon vet hur det känns. Men efter mycket tårar och dagar när jag var lite nere,har jag jobbat mig upp och nu mår jag väl helt okej.
Hade det inte varit för mina vänner hade jag väl inte alls mått så här bra,men nu är dom bäst så jag lever.

Det här fick mig att tänka på en sak. Om man säger att personen betyder allt,är ens liv osv.
och sen när det tar slut säger att man kanske ska ta livet av sig(vill bara klargöra att detta är funderingar,inget verkligt exempel) hur har då ens liv sätt ut innan man träffade personen? jag menar,visst.. klart man blir ju skit ledsen och sårad när man blir dumpad. Det är fullt förstående,men jag tänker också..
om man verkligen tar sitt liv,då är ju allt borta. Men får ingen andra chans,som på spel,där man återuppstår och får en andra chans.
Och ens eget liv borde inte vara värt att slänga bort för en persons skull,även om den betydde allt för en.
Jag tycker iaf inte det,och då har jag mått sjukt dåligt en period,visst jag sa att livet inte var värt att leva,men jag kan bara säga att jag är sjukt lycklig att jag inte verkligen tog mitt liv då,för då hade jag aldrig fått vara med om alla saker som har hänt i mitt liv dom här åren,och det hade jag aldrig velat missa.
Man kan bli ledsen,sårad,arg,besviken,nere och kanske till och med ha dessa tankar,om man nu tycker det hjälper,men att verkligen ta sitt liv? vad hjälper det egentligen? inget! det hjälper inget,visst,man blir fri från sin plåga,men vad man kanske inte tänker på är att man faktiskt sårar många människor! Ens föräldrar,syskon,släkt,vänner. Och är det värt att såra dom bara för att just nu,just precis nu,suger livet?
Detta jag säger,kanske låter som skit för vissa,men jag tror faktiskt att där finns någon där ute som håller med mig.
Jag hoppas iaf på det,för om inte,hur har världen blivit? om man som utväg för något jobbigt ser självmord som enda möjligheten.
jag tror också att det är många som säger just dom orden"jag orkar inte,jag vill inte leva,jag tar mitt liv"
Men sen när man verkligen ska göra det,så vågar man inte. Jag kan säga direkt att jag inte hade klarat det.
Att avsluta mitt eget liv med vilje? aldrig! Att ta piller,hade jag inte klarat. Att skjuta mig själv,kanske,tills jag skulle tryckt av. Knivhugga mig själv? skulle inte tro det! Det finns många fler metoder,men vill inte skriva alla.
Så vad jag vill säga med detta är att ingen människa är värd att ta självmord,det finns kanske några fåtal,men inte är dom många. Om jag låter kall med det,får jag göra det. Men jag menar att det är ditt liv du gör slut på,du sårar antagligen många människor om du gör det,och du får ingen andra chans.


En annan sak jag också har funderat över,är vänner.
Varför finns något som kallas vänner? för att göra oss glad? få oss att skratta? hjälpa?
Javisst,det och så mycket mer. Men att leva ens liv? nej,det ska man ta hand om själv.
En viss person sa till mig "är det allt du kan säga,jag finns"
Ja det är allt man kan säga,för en vän finns för att hjälpa,att stötta,att finnas där.
Men den finns inte där för att leva ditt liv,det får du ta hand om. Det är du som får göra så att ditt liv blir som du har tänkt. vännen,visst kan den hjälpa på vägen,men det är dig och ditt liv det handlar om.
Din/dina vän/vänner finns där för att lyssna när du har något att säga och ge dig förslag om dom kan,på hur du kan göra. Men det är fortfarande du som ska genomföra det.
Man kan inte förvänta sig att ens kompisar ska leva ens liv,fixa så allt blir bra,för det är bara man själv som kan göra det. Är man olycklig,ser man till och tar reda på vf man är det,och gör det bättre.
Har man rätt och äkta vänner,förstår dom och stöttar en,och det är just vad vänner ska.
Jag älskar mina vänner,hade inte klarat mycket utan dom,men dom gör inte så att mitt liv ser ut som det gör,det är jag. Dom finns,som sagt bara för att stötta,lyssna,få mig att skratta,få mig att må bra och få mig att orka dagen och när det är som jobbigast. När det känns som allt är emot en,då är det bra att ha vänner som bryr sig.
Som säger "du orkar,du klarar detta,vi finns för dig!" utan dom orden,och såklart fler,hade vardagen varit mycket tuffare.
Dina vänner bryr sig om dig,annars är dom inte några äkta vänner. Och klart man vet att dom finns,men ibland kan det vara skönt att höra det med. Även om man i sitt hjärta vet det.



Ja,det blev lite funderingar i detta inlägg,men tänkte nu på slutet att jag skulle skriva lite om min vecka.
Har proat hela denna veckan,och jag har varit på blomsterkiosken. Det har varit intressant och annorlunda,men roligt.
I tisdags var jag med Isabelle,äntligen! Har varit så länge att vi sagt att vi skulle träffas,men så har det aldrig blivit av,av en eller annan anledning. Men så nu fixade vi det. Så mötte upp henne i stan vid fyra och sen gick vi lite. Men vi bestämde oss sen för att sätta oss någonstan och då blev det gustav. Sen satt vi jätte länge och bara snackande om allt och inget. Rikigt mysigt var det!
och sen tittade vi lite på solnedgången och sen åt jag på donkan. Sen vid sju,eller halv åtta. inte rikigt säker när,tog jag bussen hem.
Och det var faktiskt en jätte rolig och trevlig dag.
Så tack (L)
I torsdags var det ku! Och det är ju alltid lika roligt,höjdpunkten på veckan liksom,om man inte räknar med helgen.
I fredags var det sista dagen på kiosken,och jag fick en gosedjurs katt av dom! jätte söt.
Och sen fick jag sluta halv tre istället för tre. Och då väntade bästa vän på mig! Var jätte roligt att vara med henne,även om det bara blev en stund. Snack,musik och foto hann vid med. Sen skulle jag hem.
Men tack för en mysig stund (L)
Igår då,lördag var jag,rasmus,love och Josefin i skogen tsm med konfirmander,ledare och knäppa präster.
Roligt och mysigt var det!
Och sen gäster på kvällen,inte lika roligt. Hade hellre varit med dom andra och festat. Men ja =/
och idag då,gudstjänst och sen bara slöat. Har varit så otroligt trött idag. Helt sjukt. haha :)

Men det var nog allt för mig idag! ni kommer inte kunna höra något från mig på tre dagar,för vårt internet ska slås ut eller något,ja fattade inte direkt.
Men skriver så snart jag kan igen! :)
Puss (L)

En gång en mobbad unge,nu en stark tjej!

Hej!

15/9

Studiedagen går mot sitt slut och min dator borde egentligen vara avstängd nu.
Men jag vill inte,och känner att jag måste skriva av mig. Med så mycket som händer i mitt liv nu är jag förvånad att jag ens klara av vardagen. Men jag gör mitt bästa,och klagar inte så det funkar.
Dock är jag väldigt förvirrad och vet ibland varken ut eller in. Men livet har väl alltid en mening,eller?
Undra om det egentligen har det? ibland tror jag på det och ibland inte. Brors väl antagligen på hur jag mår och vilket humör jag själv är på just då.

Okej,detta skulle inte bli ett deppigt inlägg,för är trött på det. Så detta får bli ett glatt inlägg. Om mitt liv? om mina vänner? vad?
Jo,om mobbning. Vad glatt tänker ni säkert,ja det är det. För mobbningen kan leda till något fint.
Det gjorde iaf det för mig. Det har gjort mig till den jag är idag.
Har du tänkt på en sak? man säger alltid att det är klart att man säger till/hjälper om en klasskamrat eller skolkamrat blir mobbad,men när det väl händer,gör man något då? Nej oftast inte.
Man är rädd att mobbaren/mobbarna ska ge sig på en själv istället. Och det är rätt,man ska vara rädd.
Att bli mobbad är inger rolig,det är faktiskt det värsta som finns. Har varit med om mycket,men det var fruktansvärt.
Att må så dåligt,att fasa inför skola,och att tro att man inte är värd något eller kanske inte ens är älskad.
Finns inget värre än att folk ignorerar en,säger att den inte är värd något osv. Du kan ju själv tänka dig hur man känner sig efter ett tag. Ens självförtroende ligger på minus ,om man ens hade något innan så är det borta.
Men efter ett tag,för mig 7 år,så har man tröttnat. Och sätter upp en fasad,och plötsligt spelar det ingen roll vad dom säger eller gör,för man bryr sig inte. Dom har redan fått en att må så jävla dåligt,att nu kan det bara bli bättre.
Och samtidigt som jag bestämde mig för det,blev mitt liv plötsligt så mycket ljusare och bättre. Jag fick underabara vänner,skolan blev roligare,jag mådde bättre,och fick en fantastiskt pojkvän som är underbar i alla lägen.
i och me det,slutade dom. För nu kunde dom inte komma åt mig längre. Och sen dess har mitt liv bara blivit bättre och bättre. och idag mår jag bra,har dom mest underbara vännerna,och skolan är plötsligt inte längre något helvete. Utan jag har vänner,och framförallt jag har kul!
Har inte längre svårt att sova på nätterna för att jag fasar för skoldagen nästa dag,utan jag somnar för det mesta glad och lycklig. Och när jag vaknar på morgonen är det inte rädsla jag känner,utan förväntan.


Okej,det tog lång tid att skriva detta inlägg XD så det är faktiskt den 19 idag!
Och det är lördag,vilket betyder att jag varit på utbildning hela långa dagen,men gud vad kul vi har!
Det är underbara människor,dom har redan sätt mig med min fasad nere,stört gråtandes och över lycklig.
Dom har varit med och stöttat mig i så många jobbiga lägen,och dom finns med mig idag också!
Tillsammans med en hel bunke andra människor,killarna. Jonas,ludde,simon,alex,emoalex,felix.

Simon,my man,vad jag skulle göra utan dig ibland är det ingen som vet. Och du tvekar inte att stötta mig till 110 %. Och du är så go,du är helt knäpp,men samtidigt otroligt rolig på sina ställen ;) och med dig skrattar man alltid. Och på något konstigt sätt får du mig alltid på bra humör,och dina små samtal är alltid lika trevliga.
Jonas,kk <3 shit,vad ska jag skriva om dig då? hmm.. först och främst,så är du en underbar kille och jag är så glad att kunna kalla dig min kramkompis! tjejen som får ditt hjärta ska vara lycklig,för jag är lycklig över att bara ha dig som kompis! Och du ska veta hur mycket jag uppskattar att du finns för mig,och jag finns alltid för dig med.
Ludde,ja du är en helt galen kille! men när det verkligen gäller,finns du där för en,stöttar en och ställer upp för en.
Och det är så härligt med dig,du är en helt galen kille,men på ett bra sätt! som med simon,du får en alltid att må bättre,och du hjälper alltid en. Om det så bara är att värma den eller snacka med den om man mår dåligt. Du har så många bra sidor,och är en underbar vän du med.
Emoalex,ja. Att du stöttar mig och håller med mig,hjälper mycket. Du är en super snäll kille,och den jag är mest med på stan och med love. Du är rikigt rolig,och underbar att prata med. Du förstår mig,och det känns tryggt.
Alex,kan inte säga så mycket om dig. För känner dig inte så bra,men jag vet iaf att du är hur snäll som helst,jätte rolig och bra på att trösta. hihi (A)
Felix,samma där. Du är jätte snäll kille , men tyvärr känner jag dig inte så mycket som med dom andra.
Ska iaf festa med dessa killar och sen dom andra fantastiska tjejerna <3 Sofie,alex,love,sara.
Ojdå,ska jag skriva om er också? hmm.. tror faktiskt jag gör det. För jag har delat så mycket med er!

Sofie,
underbar tjej,min tönt,så älskad av mig!
Utan dig i mitt liv,skulle jag inte överleva. Du är så otoroligt värdefull att jag aldrig skulle klara att förlora dig.
Att förlora dig skulle vara som att förlora en del av mig själv.
Tjejen som jag gjort allt med! gråtit,skrattat,flummat,festat,umgåts,pratat. Allt har jag gjort med denna tjej.
och ibland när jag mår dåligt räcker det att jag bara pratar lite med dig så mår jag snabbt bättre igen. För du vet alltid vad du ska säga,på något konstigt sätt,för att få mig att må bättre! Hoppas att vi alltid ska vara vänner!<3
Alex, gumman! Precis som med sofie har vi delat så mycket. Det var dig jag sprang till och dig jag grät hos dagen efter att jag fått veta att adde dog. Det var nog där vår underbara vänskap började. Jag är så glad att jag hittade dig på konfan,och att vi blev så bra kompisar. För du är en av dom få jag litar på till 110 %. Och jag vill aldrig förlora dig! för du är underbar och så sjukt älskad av mig, du kan nog inte förstå hur mycket du betyder!
Love, sötnos! ja gud,min fru här asså! haha,dig kan man alltid smsa och fråga om man ska dra ut och göra något. Dagarna med dig är aldrig detsamma som den var förra gången,för du är så udda. På ett rikigt bra sätt!
Vår vänskap har blivit mycket,mycket bättre nu i sommar,och nu är vi helt otrolig nära vänner. Och jag är så glad för det. För du är en otrolig tjej,som jag kan prata med allt möjligt om. Mellan himmel och jord. Och det är inte alla jag kan det med. Sen är det skönt att även om du kan vara allvarlig och snacka seriöst med en,kan du även flippa ut helt mycket med en. Om det är vad man känner för just då. Älskar dig så mycket (L)
Sara, Älskling! dig har jag känt längst av alla i "gänget" Och det är så skönt att du är med. För du och jag känner varandra på ett sånt plan som ingen annan kan förstå. Du är speciell till tusen,och den som alltid finns och förstår mig. Vi har varit vänner så mycket nu att vi känner varandra utan och innan. Och Jag vill aldrig förlora dig,känt dig i 12 år av mitt liv,du ska stanna kvar där länge till! <333

Japp,fin text idag (A) haha. Men kännde att jag var tvungen att skriva och hylla mina vänner lite,lite av dom. Dock finns det många mer. Som betyder så mycket. Men det är dessa jag träffar mest just nu! :D
Nu tror jag faktiskt att jag ska äta. Och sen blir det ut med folket.
tack och adjö,det var allt för mig! Vi hörs :D

lycka!

Hejsan!
Ledsen för dålig uppdatering =/ men det är mycket med skolan,läxor,dansen(som jag återkommer till senare) Och mina vänner såklart! :D Så jag har helt enkelt inte tid att skriva något. Vilket jag tycker är jätte synd,för skriva är något jag älskar!

Men iaf..Tänkte inte skriva så mycket om vad jag gjort denna veckan,men måste bara säga att jag nu äntligen har börjat på min dans! Och det är så otroligt kul,den roligaste av alla danser jag dansat. Jag dansar nu mera Afrikansk dans :D Och jag älskar det! skitsamma om vi inte är vackra när vi dansar,för det är vekligen inga vackra steg och rörelser vi gör,men det är liksom en gemensamhet. Och jag är så lycklig när jag dansar,för då är det jag och min kropp som är ett. Man kan inte tänka på någon annat än hur man ska göra stegen och vilket som är det nästa.
Jag har kommit på mig själv med att flera gånger under denna,en timme och 15 min att le,verkligen le stort!
Och det är sån underbar kick,vissa får det av droger,andra av rökning,men jag får det av dans!
Dock har det också sina mörka sidor att börja dansa igen nu efter sommaren,tränings värken som kommer dagen efter,inte alls lika rolig :P men jag står faktiskt ut,för jag vet hur lycklig jag är och hur mycket jag gillar det,så lite tränings värk är lätt att stå ut med för att vara lycklig.

Sen måste jag bara också säga vad vi gör på svenskan,vi ska nämligen skriva en krönika. Det låter kanske inte så jätte roligt,men tänk då på en sak. Du som har blogg,är inte det en typ av krönika? Iaf har det en likhet. För i din blogg skriver du ju mycket om vad du,just du tycker om något. Och det gör du ju också i en krönika,fast skillnaden är att där har du ett ämne att skriva om , och måste hålla dig till det.
Dock kan du ju också ha ett ämne och skriver om det på din blogg med men det är lite mer svävande,lite mer fritt.
Jag valde då att skriva om att man inte är lika trygg på kvällen/natten som man var förr. Och förr är då bara för kanske , 20-25 år sedan. När mina föräldrar var unga. Tycker själv det ska bli väldigt intressant och se vad jag får ihop för något! 
Har ni tur,kanske jag lägger ut min krönika här när jag är klar med den! :D

Egentligen hade jag velat skriva om ämnet mobbning,för min älskade linnea skrev ett inlägg om det på sin bdb,och jag tycker det är ett så viktigt ämne,att jag vill skriva lite om det här med! så det får bli på mitt nästa. Ska försöka skriva så snart jag kan igen!
Nu ska jag till KU och träffa lite roliga människor.
Puss (L) 

Rosa sockervadd

Tjena mina underbara läsare!
Hur har dagen varit för er?
För mig,inte så bra men bättre än igår eller söndags iaf. Hemma från skolan är inget kul,iaf inte när man är sjuk. Vilket jag har blivit nu och det ville jag inte alls bli. Men jag ska iväg till skolan imorgon! och träffa mina underbara vänner.
Jag sa ju att jag skulle ut på en fotorunda,det har jag varit,dock en liten men bättre än inget.
Helst hade jag velat ringa han och gå på en runda med honom,men allt har ändrats nu,inget är som förr och jag kan inte göra det längre.
Och jag saknar det,känns som jag förlorat en del av mig,när jag bara har förlorat en möjlighet. En möjlighet jag har velat ha,men jag har bara varit självisk.
Och jag måste sluta tänka så,och tänka på det jag har. Inte på det jag kanske vill ha,eller det jag inte kan få.
För jag är lycklig,varför kan jag inte vara det då? Jo,jag är lycklig! Både för hans och min skull.
Jag ska göra som mina vänner säger,litar på dom och dom brukar alltid ha rätt...
Nu måste jag sluta,skolan imorgon ju! och vem vet hur mycket sömn jag får inatt. 
Får visa dom bilderna på nästan inlägg.
Godnatt och sovgott!
Puss (L)


RSS 2.0