Livet är värt att leva

Hejsan!

Var ett tag sedan jag skrev,så känner att jag måste berätta lite som har hänt då.
Ja,som dom flesta av er vet,så är jag då singel nu.
Det jobbigaste som finns är att göra slut,själv mår man inte så jätte bra för man vet att man sårar den andra och det känns skit. Ni som har dumpat någon vet hur det känns. Men efter mycket tårar och dagar när jag var lite nere,har jag jobbat mig upp och nu mår jag väl helt okej.
Hade det inte varit för mina vänner hade jag väl inte alls mått så här bra,men nu är dom bäst så jag lever.

Det här fick mig att tänka på en sak. Om man säger att personen betyder allt,är ens liv osv.
och sen när det tar slut säger att man kanske ska ta livet av sig(vill bara klargöra att detta är funderingar,inget verkligt exempel) hur har då ens liv sätt ut innan man träffade personen? jag menar,visst.. klart man blir ju skit ledsen och sårad när man blir dumpad. Det är fullt förstående,men jag tänker också..
om man verkligen tar sitt liv,då är ju allt borta. Men får ingen andra chans,som på spel,där man återuppstår och får en andra chans.
Och ens eget liv borde inte vara värt att slänga bort för en persons skull,även om den betydde allt för en.
Jag tycker iaf inte det,och då har jag mått sjukt dåligt en period,visst jag sa att livet inte var värt att leva,men jag kan bara säga att jag är sjukt lycklig att jag inte verkligen tog mitt liv då,för då hade jag aldrig fått vara med om alla saker som har hänt i mitt liv dom här åren,och det hade jag aldrig velat missa.
Man kan bli ledsen,sårad,arg,besviken,nere och kanske till och med ha dessa tankar,om man nu tycker det hjälper,men att verkligen ta sitt liv? vad hjälper det egentligen? inget! det hjälper inget,visst,man blir fri från sin plåga,men vad man kanske inte tänker på är att man faktiskt sårar många människor! Ens föräldrar,syskon,släkt,vänner. Och är det värt att såra dom bara för att just nu,just precis nu,suger livet?
Detta jag säger,kanske låter som skit för vissa,men jag tror faktiskt att där finns någon där ute som håller med mig.
Jag hoppas iaf på det,för om inte,hur har världen blivit? om man som utväg för något jobbigt ser självmord som enda möjligheten.
jag tror också att det är många som säger just dom orden"jag orkar inte,jag vill inte leva,jag tar mitt liv"
Men sen när man verkligen ska göra det,så vågar man inte. Jag kan säga direkt att jag inte hade klarat det.
Att avsluta mitt eget liv med vilje? aldrig! Att ta piller,hade jag inte klarat. Att skjuta mig själv,kanske,tills jag skulle tryckt av. Knivhugga mig själv? skulle inte tro det! Det finns många fler metoder,men vill inte skriva alla.
Så vad jag vill säga med detta är att ingen människa är värd att ta självmord,det finns kanske några fåtal,men inte är dom många. Om jag låter kall med det,får jag göra det. Men jag menar att det är ditt liv du gör slut på,du sårar antagligen många människor om du gör det,och du får ingen andra chans.


En annan sak jag också har funderat över,är vänner.
Varför finns något som kallas vänner? för att göra oss glad? få oss att skratta? hjälpa?
Javisst,det och så mycket mer. Men att leva ens liv? nej,det ska man ta hand om själv.
En viss person sa till mig "är det allt du kan säga,jag finns"
Ja det är allt man kan säga,för en vän finns för att hjälpa,att stötta,att finnas där.
Men den finns inte där för att leva ditt liv,det får du ta hand om. Det är du som får göra så att ditt liv blir som du har tänkt. vännen,visst kan den hjälpa på vägen,men det är dig och ditt liv det handlar om.
Din/dina vän/vänner finns där för att lyssna när du har något att säga och ge dig förslag om dom kan,på hur du kan göra. Men det är fortfarande du som ska genomföra det.
Man kan inte förvänta sig att ens kompisar ska leva ens liv,fixa så allt blir bra,för det är bara man själv som kan göra det. Är man olycklig,ser man till och tar reda på vf man är det,och gör det bättre.
Har man rätt och äkta vänner,förstår dom och stöttar en,och det är just vad vänner ska.
Jag älskar mina vänner,hade inte klarat mycket utan dom,men dom gör inte så att mitt liv ser ut som det gör,det är jag. Dom finns,som sagt bara för att stötta,lyssna,få mig att skratta,få mig att må bra och få mig att orka dagen och när det är som jobbigast. När det känns som allt är emot en,då är det bra att ha vänner som bryr sig.
Som säger "du orkar,du klarar detta,vi finns för dig!" utan dom orden,och såklart fler,hade vardagen varit mycket tuffare.
Dina vänner bryr sig om dig,annars är dom inte några äkta vänner. Och klart man vet att dom finns,men ibland kan det vara skönt att höra det med. Även om man i sitt hjärta vet det.



Ja,det blev lite funderingar i detta inlägg,men tänkte nu på slutet att jag skulle skriva lite om min vecka.
Har proat hela denna veckan,och jag har varit på blomsterkiosken. Det har varit intressant och annorlunda,men roligt.
I tisdags var jag med Isabelle,äntligen! Har varit så länge att vi sagt att vi skulle träffas,men så har det aldrig blivit av,av en eller annan anledning. Men så nu fixade vi det. Så mötte upp henne i stan vid fyra och sen gick vi lite. Men vi bestämde oss sen för att sätta oss någonstan och då blev det gustav. Sen satt vi jätte länge och bara snackande om allt och inget. Rikigt mysigt var det!
och sen tittade vi lite på solnedgången och sen åt jag på donkan. Sen vid sju,eller halv åtta. inte rikigt säker när,tog jag bussen hem.
Och det var faktiskt en jätte rolig och trevlig dag.
Så tack (L)
I torsdags var det ku! Och det är ju alltid lika roligt,höjdpunkten på veckan liksom,om man inte räknar med helgen.
I fredags var det sista dagen på kiosken,och jag fick en gosedjurs katt av dom! jätte söt.
Och sen fick jag sluta halv tre istället för tre. Och då väntade bästa vän på mig! Var jätte roligt att vara med henne,även om det bara blev en stund. Snack,musik och foto hann vid med. Sen skulle jag hem.
Men tack för en mysig stund (L)
Igår då,lördag var jag,rasmus,love och Josefin i skogen tsm med konfirmander,ledare och knäppa präster.
Roligt och mysigt var det!
Och sen gäster på kvällen,inte lika roligt. Hade hellre varit med dom andra och festat. Men ja =/
och idag då,gudstjänst och sen bara slöat. Har varit så otroligt trött idag. Helt sjukt. haha :)

Men det var nog allt för mig idag! ni kommer inte kunna höra något från mig på tre dagar,för vårt internet ska slås ut eller något,ja fattade inte direkt.
Men skriver så snart jag kan igen! :)
Puss (L)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0