Godkväll!

Dagen med konfirmanderna var inte så jobbig och tråkig som jag trodde!
Jag stog mest i köket tsm med Sara och Josse och fixade saker där, och sen var jag även ute och åkte med Tarra en sväng och gjorde lite ärende. Så jag dog inte av tråkhet, fast det gör man aldrig tsm med dessa människorna.
Synd bara att inte alls var där =/ det var lite tråkigt, för det blir mycket roligare då!

När vi slutat skjutasde Tarra hem mig och sen såklart satt vi och snackade i hennes bil i en timme innan jag gick in och avslutade dagen.
Jag älskar att prata med henne, eftersom hon är äldre har hon mer erfarenheter och det finns saker hon kan hjälpa mig med och diskutera på ett helt annat sätt än vad mina kompisar i min ålder kan.
Ibland glömmer jag bort att det är sån stor ålderskillnad mellan oss som det faktiskt är.
Jag menar, hon är 7 år äldre än mig, nästan 8. Ungefär lika stor skillnad som det var mellan mig och Adde.
Det känns konstig. Vi snackade faktiskt om döden ikväll, jag och Tarra. Och jag minns fortfranade den kvällen, även om jag var i chocktillstånd och inte rikigt visste något, minns jag den kvällen som förändrade mitt liv totalt.
Och min första tanke när jag fick mejlet av hans kusin, var att hon skämtade mig med. Min hjärna kunde inte förstå det som stog där, och ville inte ta upp beskedet jag fick! Det var den värsta kvällen i mitt liv, och jag vill inte att något sånt ska hända igen. Såklart vet jag att det kommer hända, men jag vill inte! Finns inte en del i mig som vill uppleva den förlusten och saknaden en gång till!

Någon där ute som vet hur det känns att förlora någon?

Nu ska jag snart fixa mig och göra mig redo för sängen!
Ska såklart läsa lite mer i min bok, "Genom dina ögon"
Godnatt!